Trogna bloggläsare vet att jag har förförts av både Aunt Jemima och Betty Crocker. Vid bägge tillfällena har jag dock befunnit mig utomlands, och kan därmed ha drabbats av det där fenomenet som gör att vilket billigt skitvin som helst smakar bra om det dricks på en balkong med utsikt över Egeiska havet. Jag kände därför att det var dags att göra en empirisk studie av dessa pannkaksmixer på hemmaplan. Till min hjälp tog jag tre pannkakskonnässörer som fick blindtesta de två kombatanterna under kontrollerade former.
Pannkaka 1 (Aunt Jemima) fick genomgående bra omdömen utseendemässigt: "snygg och clean", "fluffig". Smaken beskrevs i både positiva ("något nötig", "len, smörig och luftig med viss sälta" och mindre positiva ordalag ("lite torr").
Pannkaka 2 (Betty Crocker) beskrevs som blekare och mindre fluffig (något som kan förklaras med att Betty Crocker vispas ihop med enbart vatten medan faster Jemima kräver både ägg och mjölk). Smaken på pannkaka 2 delade panelen. En del tyckte att den smakade artificiellt, en annan att den hade en "rundare, smörigare smak. Lite julig."
Det blev med andra ord en jämn och spännande match. Den avgjordes först i slutomgången när panelens yngste domare överraskande drämde till med en fullpoängare till Aunt Jemima.
Slutresultat: Aunt Jemima vs Betty Crocker 8-7.
